muppmonstret

Kylan faller från skyn, den mörka tiden drar sig över Humanus. Tomma blickar från alla hörn där människor bara står och stirrar på absolut inget. Tittar ut mot järnvägen, bara några fåtal löv sitter kvar på trädens smala och svaga grenar. Nu får man knappt se en ljus stråle från solen längre. Molnen är tjocka och stora, knappt solens tuffa strålar lyckas att ta sig igenom dessa moln. Även Stefan försöker att hålla ett leende på läpparna men klarar inte av det, istället går han och snokar i jackorna inne i lärarrummet.

Min kusin ( den galne trummisen ) Animal i bandet Dr. Teeth körde för fort i Sydtyskland för någon vecka sedan. När poliserna såg att det var han som satt bakom ratten så satte de kaffet i halsen. Tack och lov så fick han bara böter och inget mer. Tack gode gud att inget mer hände honom.

Nu lär det bröja några låga, tuffa, mörka och mycket dystra månader innan solen och värme hittar sig igenom molnen. Eller är det bara över Humanus där det dystra och tunga molnen ligger över? nja, tveksamt. Igår såg man flera 9:or som var trötta, säg nästan ut som Zombies och de var inne i sina egna drömmar, om de ens drömde något.